Det högteknologiska hemmet

I den mest kända av de s.k. islänningasagorna, Njáls saga, berättas om Gunnar på Hlidarende, som skaffar sig många fiender. När några av dem ska storma hans hus skickas en av dem fram för att se om Gunnar är hemma. Han kommer tillbaka med ett stort sår i huvudet och får frågan om Gunnar var hemma. ”Jag vet inte,” svarar mannen, ”men hans yxa var hemma.” Sedan segnar han ner, död.

Om Njáls saga hade utspelats idag hade det istället kunnat vara hemmet självt som tagit hand om Gunnars fiender, även om det förhoppningsvis inte tagit dem av daga. Idag går det nämligen att få ett hem att sköta väldigt många funktioner. Man kan ha en självgående robotdammsugare som städhjälp, en frys som frostar av sig själv, lampor som tänds med hjälp av fotoceller och larm som automatiskt kontaktar en larmcentral om något inträffar.

För att underlätta städningen kan man även inreda med material som stöter bort damm, och byta ut träfönstren som måste målas och kittas varje år mot underhållsfria fönster i PVC eller aluminium.

Så hur hade då Njáls saga slutat om den utspelat sig idag? Kanske skulle spejaren som skickades fram ha utlöst larmet i Gunnars hus. Men larmet skulle inte ha börjat tjuta, utan istället ha ringt upp en larmcentral, och meddelat Gunnar via sms eller på annat sätt. Någon av dessa hade kunnat kontakta polisen, och fanns det anledning till att misstänka brott hade det kanske slutat med att Gunnars fiender dömdes för mordförsök.